farmor och farfar.

Idag var jag, mamma och pappa på Jambo och fikade. Vi började prata om farmor och farfar. Jag märker hur mycket dem betyder för mig när man pratar om dem. Det gör ont i hjärtat när pappa säger att farfar kan ha en dag kvar eller ett år kvar, beroende på hur länge hjärtat orkar. Jag vill bara gråta då, jag vill inte att min farfar ska dö - fast jag vet att det är det bästa för honom.
Sen kom vi även in på farmor, hon är gullig. Hon har det jobbigt nu när hon ska flytta och kommer drabbas av nervsammanbrott snart om hon inte lugnar ner sig. Hon kan inte sova på nätterna heller, och hon kan ju inte ta sömntabletter för hon kan ju bli beroende (hon är snart 81 år)
Istället tar hon ett glas vin, eller två, eller ja.... ni kan läsa själv!
"Jag kunde inte sova igår"
"Tog du sömntablett?"
"Nä, men jag tog ett stort glas vin istället"
"Okej, kunde du somna då?"
"Nä, så jag tog ett till glas vin"
"Jaha, och då somna du?"
"Nä, jag gick upp och tog ett glas wiskey också, då somna jag!"

som sagt, jag älskar dem!
c.